Mys med lillgrabben

Myser för fullt med lillgrabben. Sedan vaccinationen har han velat sitta i mitt knä i stort sett all tid han är vaken. Mycket mysigt men armarna och ryggen börjar känna av det.
Han har redan blivit tre månader och växer så det knakar! I torsdags när vi var på BVC för vaccinationen vägde han 6540 g och var 62 cm lång. Storgrabben kanske passar bättre än lillgrabben.

Förövrigt laddar vi för fullt inför julen. Varje dag räknar jag och Jackie hur många luckor det är kvar i adventskalendern, jag har äntligen fått upp alla juldekorationer och imorgon ska jag och Jackie klä granen.
Sedan vi fick Jackie har jag blivit så barnsligt förtjust i julen igen. Vid jul lever jag verkligen genom mina barn, förvisso gör jag det många andra gånger också.
Missuppfatta mig inte nu, jag försöker inte tvinga min barn att tycka som jag eller göra saker jag skulle vilja ha gjort som barn. Det jag menar är att jag rycks med i hennes glädje. När hon lär sig något nytt och blir stolt och glad blir jag också stolt och glad, när hon har roligt har jag roligt. Och nu i juletider när hon är så förväntansfull och väntar på tomten blir jag också det.. det är nästan så jag, precis som hon, tror att det finns en tomte:) vill tro kanske stämmer bättre.

Jularna innan Jackie och Sebastian saknade jag att vara barn och att känna den där "magin" som julen för med sig, nu upplever jag den igen. Den här gången bygger det i och för sig inte lika mycket på julklapparna tomten kommer med till mig, utan vad barnen får, men allra mest själva julstämningen.

Vad jag längtar!

God Jul allihopa!

Sebastian

16 September kom äntligen lilla Sebastian till världen! Tre dagar efter bf(vilket jag aldrig trott då alla kvinnor jag känner till i släkten har fött barnen för tidigt). Ca klockan 17 åkte jag och Pontus till Falun och 04.48 hade vi våran lilla pojke hos oss. 3680 g och 52 cm lång, ett helt kilo mer än Jackie och 7 cm längre.

Mer om förlossningen skriver jag någon annan dag när jag har mer ork och tid. Vi är i alla fall hemmastadda nu och Jackie har accepterat sin lillebror och är så snäll och duktig på att hjälpa till. Tråkigt nog verkar inte amningen fungera den här gången häller, men som tur är lever vi ju i dessa moderna tider med bra modersmjölkersättning, så någon större katastrof är det inte.

Nu ska jag ta och sätta mig i soffan och mysa lite med lillen i väntar på att Pontus ska komma hem från jobbet.

Kram

Babyboom

När jag väntade Jackie kände jag två till som var gravida, den här gången är det fem! Och en bekant fick barn för ett par månader sedan och Jackie fick en till kusin i början av året. Och om inte det vore nog ska flera av barnen på Jackies förskoleavdelning få syskon snart. Babyboom utan dess like.

Just nu går jag bara och väntar på att lillen ska komma ut. Värmen är hemsk, hela jag sväller som en ballong! Sammandragningarna/förvärkarna kommer flera gånger varje dag nu. Jag kan knappt äta, har varken matlust eller känner någon direkt hunger. Ryggen och benen värker i stort sett hela tiden och magen känns spänd och tung. Men det värsta är nog att jag sover så dåligt. Det är inte som det var för ett tag sedan när jag var tvungen att springa på toaletten hela tiden, nu bara vaknar jag och kan inte somna om. Många gånger beror det på att jag är så varm och fötterna och händerna sväller och gör så ont att det helt enkelt inte går att sova. Tack och lov är det inte så många veckor kvar nu! Och i och med att jag är sjukskriven får Jackie gå fler timmar på dagis så jag kan vila under dagarna.

Bara 37 dagar kvar!

Ännu än gång blir blogg-glappet på några månader:) Och under dessa månade har det faktiskt hänt en del också!

Jag lyckades med körkortet! Nu är det bara bil som saknas.

Jag har fått en tillsvidare anställning. Dock inte på det jobbet jag hoppades på.

Pontus har fått jobb på Spendrups, så jag kunde med gott samvete gå hem och vara sjukskriven till havandeskapspenningen är i ordning(vilket kan ta sin lilla tid som ni som har haft med försäkringskassan att göra vet).

Min bror och hans familj har äntligen flyttat hit från Stockholm!

Jag är ca 15 kg tyngre och hatar min rygg.

Alltså har de senaste månaderna varit riktigt bra! För första gången på länge känner jag inte ångest över att jag måste jobba hela tiden för att vi ska ha råd att leva, nu har vi två löner! Och i och med min nya anställning behöver jag inte stressa tillbaka till jobbet då min föräldrapenning blir bättre den här gången. Men det absolut bästa är nog att jag nu, i och med sjukskrivningen, kan spendera mer tid med Jackie! Tråkigt nog jobbar Pontus ganska långa pass varannan vecka så då ses inte vi så mycket, men vi har i alla fall några timmar varje dag och varje helg tillsammans... varje helg får jag spendera med min familj, det har jag saknat!

Den här veckan jobbar Pontus eftermiddag så idag har vi inte setts så mycket, men vi hann med lunch och träffa hans föräldrar på förmiddagen i alla fall.
Eftermiddagen spenderade jag och Jackie först med att slappa i soffan och titta på händige manny i stället för att sova middag. Sedan tog vi en sväng till badplatsen då min lilla gullunge älskar att bada och mamma i och med graviditeten sväller som en ballong i värmen.
Tanken var att vi skulle gå dit en liten stund och sedan ge oss ut på jakt efter blåbär så vi kunde baka något gott till Pontus kommer hem, men icke! Jackie ville absolut fortsätta bada, och jag är väl inte så vansinnigt svår övertalad i den här värmen, så vi kom inte iväg förens klockan närmade sig 17.30.
Väl hemma hann vi inte så mycket mer än laga och äta mat och titta på tv i 10 min innan Jackie ville ha välling.

Nu sover hon skönt efter att ha spenderat en härlig eftermiddag ute och mina fötter börjar visst svälla igen så jag ska ta mig ett kallt fotbad och titta på lite Charmed!

VAB

Stackars liten är förkyld igen, och jag börjar också känna mig krasslig. Är det inte typiskt? Först ett par dagar otillgänglig för jobb på grund av VAB och sedan ett par dagar(om inte längre) på grund av sjukdom. Det är dyrt att vara sjuk!

Nu har i alla fall ansökningstiden för arbetet jag sökt gått ut så jag går som på nålar och vågar knappt gå på toaletten utan telefonen utifall de skulle ringa. Skulle jag få det här jobbet skulle så mycket lösa sig för mig och min lilla familj! Bara att kunna planera saker och ting, inte alltid behöva vara beredd att jobba om någon skulle bli sjuk, etc. Om inte kanske det är hög tid att börja fundera på om vi ska bo kvar i Ludvika när Pontus slutar skolan...

Körningen går också rätt bra nu, innan sommaren ska jag då ha körkortet. Härligt! En till sak som kan underlätta för arbeten i framtiden.

Imorgon är det dags för sista muntliga delen i engelska b, en debatt. Nervöst! Jag hatar att tala engelska. När den delen är klar är det endast en till skriftlig uppgift sedan är det klart och jag kan få mitt efterlängtade slutbetyg! Bättre sent än aldrig:)

Nu är det nog dags att vila lite med Jackie så jag orkar med resten av dagen.

Kram